I två veckor har SRS varit ute hos äldreboenden och spelat sitt Andrew Sistersprogram, i samarbete med Göteborgs Stad. Vi har fått fantastisk feedback. Vi har fått en man som inte yppat ett ord på 6 år att brista ut i sång, vi har fått veta att i Trinidad serverar de världens bästa kantpannkakor, fått träffa Alice Babs gitarrist som sa att SRS var det bästa han hört på 12 år, vi lär ha uppträtt på Göteborgsoperan utan att veta om det, att det är dåligt med promille i saften och Theresa går numera under namnet Henning.

Att underhålla nästan på samma sätt som The Andrews Sisters gjorde under krigstiden är ett stort privilegium. Inte så glamoröst. Ganska så slitigt. Men bland det bästa man kan göra som artist. Musik är en sällsam kraft och helt plötsligt kan den som inte kommer ihåg sitt eget namn ändå minnas när han dansade med sin fru till ”Bei mir bist du schoen” i Falkenberg 1955. Det rycker i benen på en som är dement och kanske okontaktbar i vanliga fall. Fantastiskt.

Kort sagt, ett stort tack till Theresa Skjolden, Matilda Jacobsson (vik), Stina Klintbom och Sara Ljunggren (som skriver nu) för att vi lade de stora spelställena och glamouren på hyllan ett slag och gjorde en riktigt bra insats för de äldre. Det förtjänar de!